Pressmeddelanden och nyheter

Preliminära resultat från enkäten Hälsa i skolan som genomfördes under våren 2025 visar att 78 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen upplever sitt hälsotillstånd som ganska eller mycket gott. Andelen har ökat med fem procentenheter sedan 2023.

Enligt en färsk bedömning är det osannolikt att fågelinfluensaviruset orsakar ett omfattande utbrott på pälsfarmer. Om ett sådant utbrott ändå inträffade, skulle det medföra en måttlig hälsorisk för dem som arbetar med pälsdjur. Risken kan minskas genom att försäkra ett ändamålsenligt sjukdomsskydd på pälsdjursfarmerna, genom att följa skyddsanvisningarna för anställda på pälsfarmer samt genom vaccinationer.

Resultaten från Hälso- och välfärdsundersökningen av högskolestuderande (KOTT) visar att redan en liten mängd motion minskar sannolikheten för psykisk belastning. Undersökningsmaterialet samlades in mitt under coronaepidemin våren 2021.

Världshälsoorganisationen WHO:s klassifikation ICD-11 ersätter den tidigare klassifikationen ICD-10. Den finska versionen av ICD-11-klassifikationen kommer att bli tillgänglig från och med 1 juni 2028. Man har redan inlett arbetet med att införa klassifikationen i Finland. 

Enligt färsk statistik från THL fortsatte antalet klienter på skyddshemmen att öka i fjol på samma sätt som under de två föregående åren. År 2024 hade skyddshemmen sammanlagt 5 800 klienter, vilket är åtta procent fler än året innan.

Boosterdoser av coronavaccin erbjuds igen nästa höst till personer med förhöjd risk för allvarlig coronasjukdom. Vaccinet är till störst nytta för personer över 75 år. Välfärdsområdet kan dock fortfarande efter bedömning erbjuda vaccinet även till yngre personer, till exempel i samband med säsongsinfluensavaccinationen.

Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat indikatorer med hjälp av vilka man på bred front kan följa upp befolkningens välfärd och dess utveckling ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. Hittills har välfärden granskats i beslutsfattandet framför allt med bruttonationalprodukten (BNP) som beskriver den ekonomiska tillväxten och därigenom utvecklingen av levnadsstandarden, varvid andra aspekter på välfärden inte beaktas.

Genom små förändringar i kosten och satsningar på matpedagogik är det möjligt att främja hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken utan att kostnaderna eller matsvinnet ökar. Projektet Ruoka-askel fick goda erfarenheter av interventionen i daghemmen.

År 2024 uppgav endast cirka hälften av finländarna att de litar på hälso- och sjukvårdstjänsterna och ännu färre att de litar på socialvårdstjänsterna. Förtroendet för servicesystemets funktion har försämrats tydligt, visar en färsk rapport från THL:s undersökning Hälsosamma Finland.

THL:s undersökning visar IPS-arbetsträning som integrerats i den psykiatriska vården klart bidrar till sysselsättningen av personer med allvarliga psykiska störningar.

Ansökan om anslag för hälsofrämjande 2026 har öppnat. Ansökningstiden är 12.5.–13.6.2025. 

Alfa-PVP (”peukku”) används allt mer, särskilt i närheten av huvudstadsregionen. De regionala skillnaderna är dock betydande och användningen koncentreras kraftigt till södra och sydvästra Finland. Även mängden amfetamin och kokain som uppmättes 2024 är på många ställen bland de högsta i mäthistorien, visar THL:s färska avloppsvattenundersökning.

THL har publicerat förhandsinformation om ungas psykiska symtom inom olika välfärdsområden. Samtidigt publicerade THL rekommendationer om åtgärder för beslutsfattarna inom kommunerna och välfärdsområdena. Välfärdsområdenas och kommunernas uppgift är att förebygga depression hos unga genom att se till att yrkesutbildade personer har förutsättningar att erbjuda unga hjälp med låg tröskel. Det är viktigt att granska de regionala skillnaderna i kommunerna och välfärdsområdena, det vill säga där orsakerna och lösningarna bäst kan identifieras.

Antalet personer som väntat på vård i över ett halvt år inom icke-brådskande specialiserad sjukvård blev färre under 2024 i en del välfärdsområden. Tillgången till icke-brådskande primärvård genomfördes fortfarande i Finland huvudsakligen under ledning av en vårdare.

De största skillnaderna i sjukligheten mellan regionerna är inom alkoholrelaterade sjukdomar och inom arbetsoförmåga i tillgången till yrkesinriktad rehabilitering. Detta framgår av de senaste resultaten i Nationella hälsoindexet.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har uppdaterat verktyget för bedömning av välfärdsområdets servicebehov så att det motsvarar Statistikcentralens befolkningsprognos som publicerades i oktober 2024. Befolkningsprognosen har en betydande inverkan på THL:s bedömningar av välfärdsområdenas framtida servicebehov och utgifter.

Antalet klienter inom barnskyddets öppenvård har börjat minska. År 2024 var 34 900 barn klienter inom barnskyddets öppenvård, vilket är 9 procent färre än 2023.

Varmt väder och framför allt värmeböljor orsakar en betydande mängd allvarliga negativa hälsoeffekter i Finland. Utdragna värmeböljor på några veckor kan i landet orsaka flera hundra vårdperioder på sjukhus och förtida dödsfall, speciellt bland äldre. I välfärdsområdena och kommunerna lönar det sig att redan i god tid före sommaren göra förberedelser för att motverka skadliga effekter av värmeböljor.

Förhandlingarna om WHO:s nya pandemiavtal slutfördes den 16 april, och avtalet ska godkännas vid WHO:s generalförsamling i maj.